Kvällstankar

Har fundera mycket på senaste. På bra saker och såklart dåliga.
Hur lycklig jag är över mina underbara vänner och älskade familj.
Hur glad jag är att jag bor i Sverige, där vi slipper krig och svält.
Att jag har fast jobb och hyr hus.
Att jag kan ha mina älskade höns hos mig.
Att jag fått veta att jag är snygg, vacker och otrolig.

Men. Det är alltid ett Men med i leken.
Är Sverige så bra? Vi som inte ens gör nått åt saken när vi blir arg över nått. Vi skriver på Facebook hur otroligt orättvist allt är. Pepparkaksgubbar och tomteverkstad.. Många skriver utan fakta! Vilket får mig att fundera på om vi svenskar börjar bli korkade och lata?
Ska inte fördjupa mig helst i detta nu. Kommer kanske ett eget inlägg om det ;)

Och så har vi den stora frågan: Om jag är snygg, vacker och otrolig? Varför kan ingen älska mig på "det sättet" då..?

You say you want me, so why do you leave me?

Hemma

Har vare hemma i 2 dagar nu för att jag är sjuk-.-
Spysjuka och feber.. Har bara feber idag dock och det är jag ju van vid :)
Måste ut och vinterfixa hos hönsen idag också, har drage ut på det för länge nu.. Skulle göra det i söndags men var så trött och nu vet jag ju varför.
Har ju såklart gett dom mat och så men har inte orkat så mycket mer dom här dagarna :/

Har inte gjort så mycket mer än sovit, eldat och kikat på film.. Och hur mycket jag än eldar så får jag fan inte upp någon värme i detta hus! Elda nästan hela dagen igår men det var endå bara 18 grader i köket.. Måste komma på ett smart sätt att fixa dragen från fönstren. Men hur? Vet ett det bästa är att sätta nya lister runt alla men det är inte min uppgift igentligen.. Men någon ska jag nog komma på :)

Jag har inte advents pynta än heller.. Blir kanske till helgen? Men hela lördagen står jag på julmarknad i Strand! Kom och köp av mig! :P
Och på kvällen ska jag på pyjamasparty ^^

Har funderat en del på min eviga vilja att hjälpa mina vänner, jag klarar inte av att se någon i min närhet må dåligt så då gör jag allt jag kan för att hjälpa dom! Men ju mer jag tänker på det så kommer jag fram till att det ger mer ris än ros.. Är det verkligen värt att försöka finnas där för folk? Att hjälpa dom som behöver det fast än dom kankse inte ser det? Tåls att fundera på!
Syrran säger att jag "lider av stress". Hon har haft en kurs på skolan där dom pratat om det och jag har tydligen nästan alla tecken på det.. Undra vad det kan bero på då?
Aja, inget som jag kan göra nått åt just nu :)

I can see some hope, do not take it from me. Again.