50-talets tankar

Tänte skriva från en del av Evas kalender från 1950:

XANTIPPA

Det är bäst att se opp! Innan en ung fru vet ordet av, kan hon ha kommit i fula vanor. Efter vigseln börjar hon genast att ändra om sin man. Förut översåg hon med alla hans fel och förlät allt, men nu, när hon är gift..! Som ung flicka skrattade hon kanske bara, när hennes manliga sällskap blev lite i hatten. Hon visade sig generös och hon drack både en och två snapsar för att göra sig trevlig och kamratlig. Men nu som gift börjar hon tjata och det värsta är, att hon tjatar, medan mannen är påverkad av starka drycker! Det är mycket dumt. Tjat är otrevligt. Då går mannen sig väg ut! Enda möjligheten är att tala med honom en dag, då han inte festat. Kan hon inte inverka på honom, får hon tiga och resignera.

Somliga hustrur gnatar om mannens slarv i hemmet med kringkastade kläder och spilld aska. Nog har hon rätt att säga till om sådant, men hon får akta sig för tjat. Hon får inse, när sånt inte kan ändras och då tänka att det är bättre med en snäll slarvig man än en elak pedantisk.

Om mannen varit otrogen? Ja, förebrådelser och tjat är inte det som lockar honom att stanna hon hustrun..

Gillar det sista bäst! Tydligen helt okey att vara otrogen om frugan är tjatig :P
Tur att man inte lever på 50-talet ^^

Och för att skriva lite om mig.
Just nu sitter jag i handduk efter en låång dusch ^^
Ska snart till å packa inför en hel helg i Kärrnäset :)
Men ska hinna till Strand först så bästa att jag lämnar datorn och tar tag i det ;)

I wish I could share my world with you